SXSW andra dagen: The Onion-Baratunde om satirens potential

The Onion:s Baratunde Thurston var keynote speaker på lördagen på SXSW.

Jag kände mig som en ond, ond person när jag trängde mig in mitt i en episk kö till en av föreläsningarna på Austin Convention Center. Men skammen blev ännu värre när jag efter en kvart insåg att jag ställt mig i fel kö, någon slags autografhistoria med en techförfattare. När det varit som mest hektiskt här flyter köerna in i varandra till en organisk oregerlig massa. Och, med all respekt, det blir ju inte enklare av 1) den genomsnittlige amerikanens midjemått och 2) att alla tittar ner i sina smartphones medan de går runt i byggnaderna och krockar in i varandra.

Att en amerikansk komiker upplyser om att det finns satir även utanför USA skulle man lätt kunna ironisera över.

Fetast kö var det till keynote speakern Baratunde Thurston, redaktör på The Onion. Jag skulle kunna skriva i timmar om The Onion men det finns enchiladas som inte kan vänta så vi får nöja oss med att säga att det är en satirtidning som skriver väldigt roliga, men helt felaktiga, rubriker. Som ”Planned Parenthood Opens $8 Billion Abortionplex”.

Baratunde Thurston började med en effektiv insäljningsteknik för sin nya självbiografiska självhjälpsbok ”How to be black”, speciellt för den hyfsat homogena SXSW-publiken: ”If you don’t buy this book, you’re a racist”. Min vän Martin Gelin kommenterade på Twitter att det är ett ”smart sätt att sälja bok: turnera runt och föreläsa om nya pr-metoder för att sälja sin bok. Det är sån win-win liksom, i stället för att sitta med tolv pers på indiebokhandeln i Milwaukee får han $10k per appearance”.

Föredraget gick snart över till att handla om att satiriker som The Onion, The Daily Show och Stephen Colbert fått genomslag långt utanför USA:s gränser – politiskt satir är ett redskap för motståndskrafter i länder med starkt kontrollerad media: ”You can almost measure the freedom of a society by its toleration of satirists”.

SXSW-slutklämmen var att techföretagen på plats i den enorma föreläsningssalen borde ta chansen och ansvaret att vara med i den här utvecklingen (på ett ganska ospecificerat sätt). Nåja, kändes kanske inte helt helgjutet, mer som ett trick för att få publiken att känna sig viktig. Och att en amerikansk komiker upplyser andra amerikaner om att det finns satir även utanför USA skulle man lätt kunna ironisera över om man skulle råka vara på det humöret.

Ett citat från NBC:s förra nöjeschef Ben Silverman hängde kvar: ”The code writer and the screenwriter must work together”. Thurston tolkade det som att det måste finnas humor i koden, att själva koden och interfacen också kan ha inslag av satir och dryghet. Ett exempel var felmeddelandet på Google Voice när man skrivit för många tecken. I stället för att börja räkna negativt, alltså ”-23 tecken”, står det bara ”Really?”. Något för Little Big Details att ta upp.

Men i mitt liv är det rimligare att tolka det citatet rakt på. Något av det jag gillade mest under mina år på Dagens Nyheter var just det att alla från chefredaktör till bildredigerare och administratörer kunde ha åsikter om mina texter. Det fanns en gemensam stolthet (och emellanåt också skam) över tidningen som kom ut. När vi jobbar med utveckling på SVT Interaktiv är det ofta ett glapp mellan de som gör innehållet – programledare, redaktörer, nöjeschefer – och de som programmerar.

På det sättet knöt Baratunde Thurston an till det digra uppbåd av innehållsstrategiseminarier jag tagit del av här i Austin. Innehåll och utveckling blir allt mer ihopkopplat, det kan inte fortsätta göras på något annat sätt.

11. mars 2012 | Länk till artikeln